Också var det den där jävla stressen igen. Inte ens när jag har en lugn dag hemma med musik, pyssel och mina älskade katter, så kan den släppa. Och ja, jag vet att jag borde se det som en stor varningsklocka. Det är lite sent för det dock... jag skulle ha sett den för typ 1 år sedan, när huvudvärken började bli konstant, tröttheten alltid jagade och humöret började gå upp och ner som en jävla karusell. 

Jag har så många gånger tänkt att jag borde varva ner i huvudet, sluta oroa mig så jävligt, sluta pusha mig till saker jag egentligen inte ens brinner för i hjärtat, men som ju ser så jävla bra ut inför alla andra... Jag borde ha gjort det, men jag fortsatte bara. För om man stannar och säger "jag är trött!", då är det väl detsamma som att ge upp? Som att säga, "Jag är svag".

Man tänker så idiotiska saker. Är det något jag lärt mig så är det att jag borde litat på vad hjärtat och hjärnan tillsammans försökte säga mig. Jag borde vågat pausa och bara andats... då hade jag kanske inte hamnat i denna sitsen. Men nej, det var viktigare att allt såg så bra ut och att upprätthålla alla ihopklistrade relationer. 

Men jag är tacksam också, för jag har lärt mig så mycket viktigt. Jag har lärt mig så mycket om vem jag egentligen är och vill vara, vad jag brinner för, vad som faktiskt får mig att slappna av, vad som får mig att le, vad som gör mig trygg och vilka fantastiska människor jag har i mitt liv. 

Jag vet nu att jag måste sluta vara så rädd för att se svag ut, för det finns ingenting svagt med att erkänna att man gått vilse. För det är precis vad jag gjort. Jag är fortfarande vilse vissa dagar, men nu vet jag hur jag ska hitta rätt igen. Det är nog därför jag också skriver det här, för jag har insett att det är okej att säga högt, att det är okej att gå vilse och be om hjälp. 

Jag har så många tankar om vad jag vill framöver, och det känns kul. Men först måste jag bara ta bort det där andra, det som stressar i huvudet. Och då får det andra vänta lite. Men det är också okej, för även om det tar lite tid, så vet jag vilken väg jag ska ta nu. Och det om något gör mig stark.

genom eld.

Här är lite smygtittar på nytt som skapas till vernissagen jag och Johanna ska ha den 13/12. Har så mycket inspiration just nu och är superpeppad för utställningen!!

Så nu tänker jag börja på ett nytt sådant kapitel. Tror jag tänker kalla denna delen "Res dig och sträck på dig förfan!"

Nu ska jag njuta av det lilla livet jag har sovandes på min mage, min Dixon, och min älskade Mira som sover bredvid kudden. Just nu ska jag bara tänka på det fantastiska i livet. Godnatt ❤️

Först tänkte jag bara att jag borde förtydliga lite saker med ett tidigare inlägg: "åsikter".

Vad jag ville få fram med inlägget var att man ska respektera andras åsikter och att det aldrig är okej att skada andra människor för att hävda sig själv och sina åsikter. Tyvärr är int alla av samma åsikt osm mig i just detta fallet, vilket, som sagt, är okej, men ja. Jag har aldrig förstått hur man, med mening, kan göra illa en annan människa bara för att denne är annorlunda eller tycker annorlunda, så länge denne inte skadar någon med sitt sätt att leva vill säga.

Tror dock att mitt inlägg missuppfattades av viss. Inlägget handlade alltså inte om politik eller något liknande. Det handlade inte om något specifikt överhuvudtaget, utan bara om hur människor behandlar varandra. Och ja. Tyvärr har jag märkt allt oftare hur människor, utan att tveka, skadar varandra med sina åsikter, även människor som jag inte trott detta om, och det är en tråkig insikt. Men jag respekterar människors olika levnadssätt och syner på livet, MEN jag skulle ALDRIG stötta det faktum att någon skadar en annan människa med vad de tycker.

Det är så himla enkelt, klyschigt, men jag ville få detta förtydligat bara, inga missförstånd. Sluta skada och lev livet istället! Gå efter alla era drömmar, tveka aldrig på vad ni kan förverkliga i era liv och stötta och tro på de omkring dig! För tro mig, folk säger att när man gör något fel så slår det tillbaka på en, men det är precis samma sak med goda saker. Tro på någon, och andra kommer tro på dig!

Hoppas ni har haft en fin nationaldag! :) inte brytt mig så mycket, men lite patriotisk får man väl vara en sådan här dag, bara för att, haha....puss.

- "Jag ska bli en välkänd designer i framtiden, jobba hårt, tjäna massor av pengar och leva ett riktigt kul liv"

svar: - "Okej, fast du... Du borde tänka mer realistiskt!"


Fyfan vad arg det gör mig, när folk själva inte vågar tro, inte vågar tänka/säga något annorlunda och de ska in och riva bort andras drömmar och visioner! Det handlar inte om politik, tro, ekonomi, livserfarenheter, ålder, kön eller what ever - Det är aldrig okej att tala om för någon att ens drömmar är orealistiska! Det är aldrig okej att dra ner en annan människa och absolut inte att säga att deras drömmar inte är värda att kämpa för och att deras visioner är fel. Och det är aldrig okej att säga att en annan människa tänker FEL! Det finns inget fel i att ha visioner, så länge det inte skadar någon, vi är alla olika. 

Drömmar har alltid varit viktigt för mig. Det är något jag och mina älskade syskon har lärt oss genom hela våra liv, att våga drömma, att våga tro på sig själv genom allt och att man ska ha stora mål och våga gå efter dom. Det spelar ingen roll om drömmen är att köpa senaste filmen som kommit ut, att starta eget företag, att bli frisör eller lärare, att få barn eller att leva ett kul liv... Små som stora drömmar, alla har lika stort värde. ALLA drömmar är viktiga, och kom ihåg en viktig detalj, någon som jag lärt mig från barnsben: 

Fyfan vilken underbar dag! Jag är på ett fantastiskt humör och INGENTING står i min väg just nu. Älskar alla fantastiska möjligheter jag har framför mig! 

Hoppas ni har en minst lika fin dag! Nu ska jag fika medmin fina Emilia. 
♥

Här får ni lite extra kärlek. Ännu finare.

- Marlon Brando

så vacker så det värker.