Alla hjärtans dag imorgon. En dag då man borde vara extra tacksam för all kärlek man har omkring sig. Detta är något jag verkligen har tänkt på en hel del det senaste. Hur fantastiskt vackra vänner jag har omkring mig, min älskade familj. Att familj inte behöver vara enbart blod. Min familj är de människorna jag har runtomkring mig genom allt, alltid. De som jag älskar för att de gör mig glada ända in i benmärgen. De fantastiskt vackra själarna som får mig att le vid bara tanken på att de är en del av mitt liv. Blod eller inte, det är DET som är familj på riktigt. 

Jag kan inte ens med ord beskriva vad den familjen betytt för mig den senaste perioden i mitt liv. Det har varit upp och ner, kallt och varmt, bra och dåligt, vackert och så jävla fult. Och genom allt det har jag haft människor bredvid mig hela vägen. De har varit min trygghet, min styrka, och för det är jag skyldiga dom allt. 

De vet om vilka de är och de vet hur vackra jag tycker de är och hur fantastiskt mycket jag älskar dom och att mitt hjärta slår extra hårt för dom, varje dag. Genom allt. 

Och det är denna kärleken jag tänker fokusera extra mycket på imorgon. För det är en fin sak, att vi faktiskt har en kärlekens dag. Fast, hur klyschigt och töntigt det än låter, så borde varje dag vara en sådan dag. För vad vore vi ens utan kärlek? Kärleken till våra vänner, vår familj. Kärleken till konst, film och musik. Kärleken till den första vårdagen. Kärleken till första orangea höstlövet, till doften av blöt asfalt efter sommarregnet. Kärleken till känslan av att hjärtat slår ett extra slag för något fint, något du älskar. 

Ja, fyfan vad cheeeesy allt blev nu, men äsch. Är det alla hjärtans dag så är det, och det är fint! 
Så glöm inte att fokusera på något fint imorgon och försök släppa det som inte passar in i den kategorin, för det är inte värt er tid och kraft, speciellt inte imorgon.

Godnatt, nu ska jag mysa ner mig med mina två största kärlekar i livet. <3