kvällpromenad med Flora i mörkret
Det är som att hata himlen ungefär. Då älskar man natten, för då är allt så mörkt och den syns inte.
Men den finns fortfarande där, och du kommer inte undan.
Du blir påmind varje gång något lyser upp den och molnen glider undan.
Men den finns fortfarande där, och du kommer inte undan.
Du blir påmind varje gång något lyser upp den och molnen glider undan.
Kommentarer
Trackback